torsdag 16 oktober 2014

Hingstlinjerna



Hingsten 249 Folie som registrerades som arabiskt halvblod räknas som haflingerrasens grundare. Folie föddes 1874 i byn Schluderns i Vinschgau hos en bonde vid namn Josef Folie, och köptes som föl av hingsthållaren och uppfödaren Rochus Eberhöfer. Folie var son till en orientalisk halvblodshingst, 133 El' Bedavi XXII och ett förädlat sydtyrolskt lantrassto av galicisk härkomst. Folie var en guldfux med stjärn, fyra vita fötter och ål. Han beskrevs som den idealiska packhästen med arabens ädelhet, välmusklad med välliggande bog, stark överlinje, platt kors, kraftiga, väl markerade ledgångar och framåtgripande rörelser. Folie var c:a 148 cm i mankhöjd, 182 cm i bröstomfång och 20,5 cm i skenbensomfång.

Folie fick tre söner godkända för avel, 37 Laas, född 1896, 14 Folie I, född 1887 och liz./252/233 Hafling, född 1897. Den bäste av de tre var Laas, som enligt dåtidens beskrivningar var sin far upp i dagen, men han blev tyvärr steril efter en testikelinfektion och såldes som ridhäst till armén redan efter två betäckningssäsonger och lämnade inga godkända söner efter sig. Ur 14 Folie I :s hingstlinje stammar 6 av de sju linjer som finns inom den renrasiga haflingeraveln idag, nämligen A, B, M, N, S och St. Hans mått var 146-170-20 och han var en ljusfux med ål och många vita tecken. Haflings mått var 141-169-20 och han var en liten, ädel mörkfux med bläs och ett livligt temperament, omarkerad manke och framåtgripande rörelser.

Den första statshingst som registrerades som haflinger var 229 Folie II, en mörkbrun hingst, son till 14 Folie I.

De sju hingstlinjerna grundades av följande hingstar:

A-linjen: 999 Anselmo (ursprungligen Hansele), född 1926. Anselmo var en ganska grov, mycket bred och djup hingst med ett livligt temperament. Han var fux med ljus man och svans, bred, genomgående bläs och vit underläpp. Ännu vid 28 års ålder hade han 85% dräktighet! Mått: 139-180-21.

B-linjen: Bolzano föddes 1915 och har fått sitt namn efter en stad i Sydtyrolen. Bolzano är det italienska namnet på staden, på tyska heter den Bozen. Han var en apelkastad fux med oregelbunden bläs, snopp och ål samt kolfläck på vänster bog. Mått: 144-184-22.

M-linjen: Massimo, född 1927. Massimo beskrevs som ädel och rastypisk.

N-linjen: Nibbio (ursprungligen Niggl 2), född 1920. Han visade en bra förärvning, och var en guldfux med bred, genomgående bläs, vit underläpp och vita kotor båda bak. Nibbio nedärvde ofta sina vita tecken. Mått: 135-183-19.

Hingsten Nibbio (Niggl 2) pryder omslaget på den svenska utgåvan av Pietro de Paolis första stambok över haflingerrasen i Italien.
 
S-linjen: Stelvio, som liksom Bolzano fått sitt namn efter en sydtyrolsk stad föddes 1923. Stelvio var fux med ljus man och svans, lykta, vita bakfötter och kolfläck på höger sida av korset. Mått: 140-178-20.

St-linjen: 1074 Student, född 1927. Student var en stickelhårig lerfux med bläs och vit kota vänster bak. Mått: 143-183-20,7.

1074 Student. Foto: Privat

W-linjen: 401/liz. Willi, född 1921. Fux med bläs och ljusa ben. Nedärvde en massiv men ädel typ av haflinger. Mått: 142-170-20,3.

Haflingerhingstar får namn som börjar på samma bokstav som faderns namn. På så sätt håller man reda på vilken linje en hingst tillhör. När det gäller stona får de oftast samma begynnelsebokstav som sin mor. I vissa tyska delstater får även stona sin begynnelsebokstav från fadern. I Italien har varje år "sin" bokstav, så att vissa år börjar alla stonamn på A, nästa på B o.s.v. Tidigare användes i Italien detta system även för hingstarnas namngivning. En italiensk hingst ur N-linjen som på detta sätt fått ett namn som började på H (Hofmeister, född 1956) såldes till Tyskland och hans söner fick även de namn som började på H. Så "föddes" H-linjen, som alltså är en del av N-linjen.

Förutom de "rena" hingstlinjerna finns:

C-linjen, grundad av den tyske hingsten Caro As. Caro As, vilket på tyska betyder Ruter Ess, hade 25% arab.

D-linjen, grundad av den tyske hingsten Nasir. Nasir hade 25% arab, och hans avkommor fick namn som började på D, för att skilja dem från "vanliga" N-linje-haflinger.

F-linjen, grundad av den österrikiska hingsten liz. Freiherr, även han med 25% arab. Liz. Freiherr användes endast några år i avel i Österrike, innan han och även hans avkommor togs ur aveln där, men eftersom några avkommor då redan hunnit säljas till Tyskland, finns hans ättlingar fortfarande i en del länder (åtminstone i Tyskland, Italien, Sverige och Canada).

G-linjen, grundad av den östtyske fullblodsaraben Galib ben Afas ox.

Jag nämner C-, D-, F- och G-linjen för att göra er uppmärksamma vid exempelvis köp av en haflinger, så att ni inte luras att köpa en icke renrasig haflinger. Observera att det även finns hingstar från de andra linjerna som har arab inkorsat på mödernet! Det finns även hingstar vars namn börjar på C, D, F eller G som är helt renrasiga och inte besläktade med ovan nämnda hingstar, men de är oftast äldre och återfinns mycket långt bak i hästens stam. Dessutom följer inte bokstaven hingstlinjen på dessa hingstar. Gränsen för att en haflinger skall kunna införas i Grundstambok avdelning I i Sverige går vid maximalt 1,563 % främmande blod. Det är samma maxgräns som tillämpas av ursprungslandet Italien och de flesta andra länder. En del uppfödare vill inte att deras haflinger ska ha någon arabinkorsning alls. Även för dem är det såklart viktigt att se redan på hästens namn om den kan misstänkas ha arab i stammen eller ej.

Jag kommer att presentera hingstar från de olika linjerna på den här sidan, men då kommer det att handla om enskilda hingstar som genom sin förärvning gjort särskilt avtryck i aveln, det som på tyska kallas "Stempelhengst".

(c) Kerstin Dreborg 2014

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar